Igår var en riktigt bra kväll.
Och idag har varit en bra dag.
Och jag gissar på att ikväll blir ganska trevlig också.
Men ändå känner jag mig inte alls på topp.

Har gjort rätt mycket sen igårkväll.
Men jag skriver nog imorgon istället.
Jag orkar inte riktigt uppdatera nu.

...

Jag vet inte om jag vet vad jag vill,
eller om jag bara så gärna vill veta så mycket som möjligt
att jag bara antar att jag vet
även om jag kanske inte gör det.
För jag kan ju känna att jag själv tvivlar.
Särskilt när det blir mer oklart hur det egentligen är
och kommer att bli.
Då tvivlar jag mycket.
Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska handskas med det.
Om jag verkligen ska bry mig så mycket som jag gör,
eller om jag bara ska skita i allt och låta saker bli som de blir.

Men jag kan ändå inte.
Inte nu.
Det känns som att jag förstör saker då.
Saker som kan bli som jag vill att de ska bli,
om jag bara ger dem en anledning att bli så.
Men "kan" räcker kanske inte längre.
"Kan" har varit ett genomgående tema alldeles för länge.
Om jag kunde byta ut "kan" mot "ska" eller "kommer",
då skulle allt bli bra.
Då finns det hopp.
Men det vet jag inte om det finns nu.

Jag vet inte riktigt heller om jag kan lita på någonting.
Mest av allt har jag nog svårt att lita på mig själv.
Men jag vill att du ska lita på mig.
För jag kommer aldrig att skada de människor jag bryr mig om,
de som betyder något.
I alla fall inte medvetet.
Jag skulle aldrig ljuga eller föra dem bakom ljuset.
Och jag blir frustrerad.
För jag vill så gärna att du ska förstå.
Jag vill att du ska lita på mig. 
För det kan du. 

Men jag vet ändå inte om det jag vet att jag vill är det jag faktiskt vet att jag vill. 
För... Jag vet ju ingenting egentligen. 

<3
 

Om jag nu aldrig ska få veta någonting,
kan jag i alla fall då få sluta vilja veta?

...

Nu är det såhär va.
Idag är inte världens bästa dag.
Tänker inte berätta varför, men det bara är så.
Jag är inte särskilt glad över den här dagen.
Inte för att den varit hemsk eller så, det är bara ingen bra dag.
Så jag har varit lite smått halvdöd idag.
Men jag kan köra lite uppdatering i alla fall.

Igår var jag i skolan en stund. Några timmar. Rätt länge egentligen, från tio till tre.
Gjorde en rätt så meningslös analysövning och satt två timmar i en sal och ritade på min kaffemugg. Kändes värt. Eller inte.

Men kvällen kändes värd i alla fall. Den behövdes på nåt sätt. Det var så det skulle vara liksom.
Åkte hem till en viss pojke och bara chillade. Det var mysigt. Natten var mysig också.
Men sen kom morgonen och jag var tvungen att åka till skolan igen. Det var inte alls lika mysigt. Men det funkade väl... Vi hade genomgång av våra synopsisar (säger man verkligen så? Konstigt ord i allmänhet det där...) utan en enda rast på lite mer än två timmar. Det kändes som längre eftersom jag var extremt trött och hungrig.
Gissar på att jag nog blev lite stirrad på under lektionens gång då jag knappt kunde hålla ögonen öppna och min mage kurrade högljutt lite då och då. Det blev inte mycket sömn och ingen frukost, så det är väl inte så konstigt ändå.
I alla fall blev vi klara tidigare än vi skulle, och jag åkte hem, sa att jag frös och fick låna en extremt mysig, stor tjocktröja av mamma, åt tre och en halv pannkaka med hallonsylt, la mig i soffan och somnade i kanske tre timmar. Det var rätt skönt. Men sen var jag ju mega-seg efteråt också. Lite skoj och knäppheter med lillasyster och lillebror gjorde mig dock på bättre humör och jag blev lite piggare än innan.

Nu är jag trött igen. Eller, jag vet inte ens om jag nånsin slutade vara trött. Men i alla fall.
Jag sitter här och har en massa funderingar i huvudet. Som jag alltid har, och inte tänker dela med mig av. I alla fall inte konkret och rakt ut.

En trevlig grej är dock att jag är "ledig" från och med imorgon till och med, ja... när börjar jag ha lektioner igen egentligen? Inte nån gång nästa vecka i alla fall... Veckan efter det tror jag. Men jag är ju egentligen inte ledig, eftersom jag ska jobba på mitt reportage, som jag fortfarande inte är helt på det klara med vad det ska handla om. Har en idé jag vill köra på, men måste få okej med några personer först, så vi får se. Annars blir det lite panik.

Imorgon ska jag nog åka in till stan ett tag, leta lite reor och köpa present till A, som jag ska på födelsedagsfest hos senare under dagen. Och sen ännu senare, på kvällen nån gång, ska jag antagligen till Ami och hennes pojkvän för drinkar och mys med folk. Så imorgon blir nog en bra dag. Lördag är oplanerad än så länge och på söndag ska vi (la familia) hem till storasysters och storasysters pojkväns nya lägenhet och hälsa på. Och jag ska göra klart lampan som jag började sätta ihop sist jag var där.
Jag gissar på att det blir en bra helg allt som allt.

<3

Man tror att man slutat sakna.
Men sen inser man att man har fel.
Man slutade aldrig sakna.
Man ersatte bara det saknade med någonting annat.
Någonting bättre.

Och när det där andra försvinner för ett tag,
då inser man.
Att man fortfarande saknar.
Ibland. 

Även om man inte vill. 

... 

Jag vill kunna hindra mig själv från att tänka tanken
eller i alla fall att efter jag tänkt tanken hindra mig själv från att öppna ett meddelande,
eller i alla fall att efter jag öppnat meddelandet hindra mig själv från att skriva orden,
eller i alla fall att efter jag skrivit orden hindra mig själv från att klicka på "skicka",
eller i alla fall att efter jag klickat på "skicka"...
Nej juste. 
Där tog det slut. 
Då var det redan gjort. 
Går att ångra men inte göra ogjort.
Jaha.
Det var ju korkat. 

... 

Man borde sluta tro en massa saker
som kanske inte är sanna.
Jag är rätt bra på sånt.
När jag gör så blir jag jobbig
och det är inte bra för någon.

Fan, om man bara kunde sluta tänka så jävla mycket.
Vad vill folk egentligen?
Eller ja, folk och folk.

Äh jag vet inte vad jag babblar om.
I vilket fall önskar jag ibland att jag bara kunde sluta bry mig.
Eller nåt sånt.
Jag vet inte.
Jag vet ingenting egentligen.

...

Jag blir typ seriöst galen av att bara vara hemma en hel dag numera.
Idag kom jag ju inte iväg till skolan, så jag har varit hemma. Bara. Är inte riktigt van vid det längre. Förr kunde jag sitta hemma flera dagar i sträck och tycka att det var asskönt. Nu blir jag knäpp. Vet liksom inte vad jag ska göra, det känns så deprimerande att inte kunna komma iväg om man vill.
Visst, det är mysigt att vara hemma, men jag vill ju iväg och göra andra saker också, träffa vänner, bara komma bort från vardagen lite. Men nu går det ju inte lika lätt som innan. Helvetes jävla skitväder säger jag bara. Kan det inte bara bli vår?

I alla fall bestämde jag mig för att jag inte tänker sitta inne en hel dag till även om jag är ledig imorn, så jag ska träffa K i gullmars, sen ska vi försöka ta oss in till stan och hitta på nåt. Om inte ersättningsbussarna går som de ska får jag väl gå helt enkelt. Så långt kan det ju inte vara. En halvtimme kanske? Nåt sånt. Funkar ju i värsta fall liksom.

Snart ska jag väl gå ut med hunden en sista gång, och sen kanske kolla på en film. Eller bara chilla vid datorn ett tag till innan jag somnar. Vi får väl se.

Ett litet BTW också: Jag sjunger tydligen grymt bra. Haha. Enligt K i alla fall. Jag har väl alltid tyckt att jag varit rätt duktig ibland, men har aldrig riktigt sett mig själv som "grymt bra på att sjunga"... Lite kul sådär. Boosta självförtroendet liksom. Älskar ju att sjunga, men vågar inte riktigt sjunga inför folk. Om det är människor runt omkring sjunger jag antingen jättelågt så man inte hör ett skit eller så förställer jag rösten så att det låter dåligt medvetet. Haha.

<3

Att vakna vid halv sju för att göra sig i ordning och gå till skolan, och sen aldrig ens komma iväg, är inte världens roligaste grej. Jag skulle ha stannat kvar i sängen istället.
Men upp gick jag, stressade med frukost och ut med hunden, gick ner till busshållsplatsen och stod där i tjugo minuter innan jag kom fram till att det inte skulle funka. Så jag gick hem igen. Och la mig i sängen med alla kläder och en filt på mig. Somnade om och vaknade klockan två. Det var inte så smart, för nu har jag fått för mycket sömn och är extremt seg. Och irriterar mig på typ allt. Fyfan.
Måste ner och handla snart också... Orkar inte. Orkar ingenting. Egentligen vill jag bara gå i ide. Men det får jag inte. Tyvärr.
Är ledig imorn i alla fall, så det är väl bra. Fast det känns ändå astråkigt att inte komma iväg nånstans. Tror jag måste försvinna bort nånstans, nångång, ett tag i alla fall. Annars dör jag av tristess.

<3

Igår skulle vi alltså ut. Jag och Ami.
Vanligtvis brukar vi väl komma iväg vid tidigast elva, men den här gången var vi förberedda och bestämde att mötas i gullmars tjugo över nio. Men det gjorde vi inte.

På varsitt håll satt vi fast på tunnelbanan. När hon kommit fram satt jag fortfarande kvar på samma ställe som jag suttit på i kanske en trekvart. Och sen sa de i högtalarna: "Tyvärr måste vi tömma tåget nu, och åka tillbaka." Underbart. Efter många om och men och sms fram och tillbaka om vi skulle försöka ta oss in till stan i alla fall bestämde vi oss för att det var lönlöst. Jag satt fast på samma plats. Men det var en läglig plats att sitta fast på, eftersom en viss pojke bodde precis där. Så jag gick hem till honom istället. 

Jag kom ut en stund igår i alla fall. Vi åkte in till nån bar och tog ett glas, sen åkte vi tillbaka hem till honom igen. Så sov jag där, och har chillat där hela dagen, hjälpt till att diska, tittat på tv och fått god mat i magen. Sen åkte jag hem vid halv åtta. Som tur var blev det inte för många förseningar på vägen hem, även om det tog ett tag...

Nu är jag så glad över att sitta i en varm säng och inte på en tunnelbana. Det känns som att det mesta jag gjort i helgen har varit att sitta fast i kommunaltrafiken. Och jag längtar inte över att åka till skolan imorn. Inte alls. Det känns som att det kommer kaosa sig totalt. SL har ju fan till och med uppmanat folk att stanna hemma från jobbet imorn. Men jag borde ju iväg i alla fall, eftersom vi börjar en ny kurs. Skit. 

<3 

Igår försvann jag hemifrån vid typ tre. Lyckades undvika alldeles för många förseningar men fick dock sitta och vänta i sammanlagt en trekvart kanske, så ja... Men jag kom fram i alla fall, och hade en mysig natt.

Trodde att jag skulle åka och träna idag, så hade med mig min träningsväska, men det gjorde jag inte. J mådde inte bra och det gör ju inte riktigt jag helt heller, så vi skippade träningen. Åkte hem istället. Men som man kunde ha gissat gick det inte riktigt som det skulle idag heller. Lets just say: pojken jag åkte samtidigt som skulle åka till ett ställe långt bort åt helvete, dit det skulle ta en och halv timme. Jag skulle väldigt nära dit det skulle ta kanske högst en halvtimme. Han kom fram före mig.
Så arg på snön, kylan och SL just nu att det inte går att beskriva. På vägen hem hade jag dessutom tagit på mig att köpa pizza till mig, mamma och lillasyster, samt handla diverse tunga saker på ICA. Så där gick jag med min feta träningsväska som vägrade stanna på axeln på ena sidan, och två påsar i handen på den andra. Gissa om pizzorna såg bra ut när jag kom hem... Öh. Jag slängde väl runt med dem lite väl mycket kanske, men jag var ju frustrerad och höll på att frysa till döds.  
Nu har jag i alla fall varit inne i värmen ett bra tag, och ska bege mig ut i kylan om några timmar igen. Får hoppas att trafiken går som den ska nu. Annars får jag nog ett mentalt sammanbrott. Haha.

<3

Jag vet inte vad jag ska göra ikväll. Fortfarande.
Egentligen kan man väl säga att kvällen är slut. Nu är det ju natt... Men ja.
Jag hatar såna här kvällar. När man tror att nåt ska hända, eller hoppas på det, och man spenderar hela kvällen med att göra sig i ordning för det och bara vänta typ, och sen visar det sig att man inte ska göra nåt. Då kunde man lika gärna ha struntat i att göra sig i ordning och typ chillat med en film eller nåt sånt. Men nej nej...
Men som sagt vet jag fortfarande inte riktigt vad som händer. Kanske åker iväg inatt i alla fall.
Funderar på att sätta på en film eller nåt avsnitt av nån serie tills jag vet vad som händer. Det vore najs.
Jo, det gör jag nog.

<3

Öh, jag håller på att dö.
Inte bokstavligt talat då, såklart, men ja...
Jag vill göra nåt! Pallar verkligen inte sitta hemma ikväll, förra helgen var jag ju inte ute nånting, så nu måste jag kompensera liksom. Möjligtvis kommer jag ut, men det är fortfarande väldigt osäkert.
I vilket fall som helst kanske jag borde duscha? Jo... kanske. Dra ut på tiden lite... Jo. Det gör jag nog. Typ nu.
Och så får vi hoppas att allt går vägen så jag kommer iväg nånstans ikväll i alla fall!

<3

Det blev inte riktigt en fotorunda, som vi hade tänkt från början. Förseningar och kyla gjorde att vi valde att skippa det. Istället solade vi solarium i tio minuter och sen drog vi hem till M och chill-frillade. Tog några fin-fina bilder i alla fall. Haha, eller, okej... På de flesta ser vi ut som riktigt störda människor, men det är ju alltid najs... Eller nåt.
<3

Asså, SL har ju seriösa problem med snön.
När jag skulle in till stan idag och kom ner till perrongen såg jag en tunnelbana som stod i tunneln och väntade, "vad bra" tänkte jag och trodde att den var på väg in. Men nej, den stod stilla. På samma plats i ungefär tjugo minuter. Sen började den äntligen röra på sig. "Vad bra" tänkte jag och trodde att jag äntligen skulle komma iväg. Men nej, den var helt nedsläckt, och 'ej i trafik'. Jaha... Så stannar den på perrongen och står där i kanske tio minuter. Sen tänds den upp, och åker tillbaka dit den kom ifrån. Några minuter efter det kommer rätt tåg in på fel perrong. Förvirrande om något. Och sen när jag kommit en bit in mot stan märker jag hur alla går av på en station (jag hör ju ingenting för att jag lyssnar på musik), så jag tar ut ena hörluren ur örat och hör att de säger att den ska åka tillbaka dit den kom ifrån. "Jaha, det var ju kul" tänkte jag och trängde mig fram i folkmassan för att hinna med tunnelbanan in mot stan på andra perrongen. Hinner med den, och kommer in till stan till slut. Äntligen.

Sen när jag skulle hem från M igen, och hon skulle åka långt bort åt helvete, stod jag kvar med henne på hennes perrong och väntade. Vi var där vid lite efter klockan fem, och väntade, och väntade, och väntade... Men inga tåg. Och ingen information om vart de jävla tågen befann sig nånstans. Till slut, kanske kvart i sex, kom hennes tåg och jag gick över på min perrong. Där väntade jag några minuter innan mitt tåg kom. För att sedan vara på den säkra sidan åkte jag inte in till centralen för att byta till tunnelbanan, eftersom den var opålitlig, utan åkte till älvsjö för att ta bussen istället. Men kom ju fram dit tre minuter efter att den gått, så fick vänta en halvtimme till. Så underbart roligt. Och så var jag hemma vid sju.
Alltså, en resa som skulle tagit mig ungefär en halvtimme tog två jävla timmar! Helt sjukt. Ja, nu är jag ju hemma i alla fall. Det är ju skönt...



<3

Sitter och lyssnar på The Kooks. Jag har börjat lyssna mycket på dem nu, och märkte typ igår att jag inte alls lyssnat på albumet Konk innan, för när jag lyssnar på mp3:n ligger det så längt bak att jag aldrig hinner dit (för varje gång jag börjar lyssna går jag tillbaka till början av spellistan), men igår hittade jag det, och det är ju fantastiskt bra. Möjligtvis till och med bättre än Inside In/Inside Out... I alla fall kärade jag ner mig totalt i den här låten:



<3

Imorgon blir det fotorunda med min fining igen!

<3

När man ser hur bra det faktiskt kan vara
och hur härligt det känns när det är så bra
då slutar man helt sakna det man hade.

Det man hade och trodde att man ville ha tillbaka
när det var borta.
Men det vill jag inte längre.
Jag vill inte tillbaka dit.
Ibland var det bra,
men det var aldrig komplett. 
Det var alltid någonting som saknades. 

Och nu känns det bara så underbart.
Jag saknar inte,
jag är inte arg. 
Jag mår bra nu,
och jag hoppas att du gör det också. 

<3 

God morgon!
Idag blev jag upptvingad vid halv sju för att en alldeles för pigg pojke skulle till skolan alldeles för tidigt. Så nu har jag varit i skolan i typ två timmar helt själv. Kul. Börjar inte förrän tio heller, så får sitta här ett tag till. Rätt skönt att jag i alla fall hittade en relativt tom datasal som jag kan sitta och chilla i tills det är dags dock.

Det var mysigt igår i alla fall (måste hitta fler ord att beskriva saker med än "mysigt" kanske, det kan bli lite uttjatat. Men det passar ju). Efter en stressig dag i skolan med en hel del problem hit och dit och en tio minuter sen inlämning, som lyckades hamna rätt ändå, var jag trött. Då var det väldigt trevligt att chilla framför tv:n och få väldigt god, hemlagad mat. 

Idag blir det redovisning från tio till tolv, sen ska jag hem och sen kanske jag åker och tränar. Vi får se lite hur det blir med det eftersom jag är lite sjuk och dessutom inte kommer ha någon annan att träna med just idag. Kanske kan åka och simma lite eller nåt sånt i alla fall... Som sagt, vi får se. 
Och sen ikväll är det TP-kväll hos en av killarna i klassen. Dit åker jag antagligen då. Och imorn är jag ledig! Extremt skönt. 

<3

  

"Varför har jag inte skrivit nåt inlägg de senaste två dagarna?" tänkte jag när jag kollade blogghistoriken. Just det. Jag har knappt varit hemma, och när jag tänkte skriva igår var blogg.se fuckat, så det gick inte så bra... Så nu blir det väl typ femtio inlägg i ett, eller ja, kanske fem. Eller mindre. Beror på hur man räknar... I alla fall.

Söndagen var dunder-mysig. Allting var bara extremt bra utan att kännas framtvingat på nåt sätt. Det var bara rätt så underbart alltihop.
Måndagen var också trevlig. Och måndagkvällen (igårkväll... knas. Känns inte som det) spenderades med en hysterisk storasyster med flyttfeber, en smått hysterisk storasysters pojkvän med flyttfeber, massa storasysters pojkväns kompisar och en hel del flyttkartonger. Jag hjälpte dem alltså att flytta. Hur mycket nytta jag gjorde är dock oklart. Men jag hade faktiskt en extrem magvärk som jag fortfarande inte förstått mig på varför den befann sig i min kropp just igår, men ja... den är borta nu. Så jag skyller på magen att jag inte bufflade runt med massa tunga garderober och sånt utan höll mig till att packa upp istället. Och sätta ihop en lampa. Eller okej, en halv lampa. Det går inte riktigt att beskriva, jag borde fotat... Men lampan består i alla fall av åttio delar som man ska sätta ihop förhand, och alla delar ser likadana ut, och instruktionerna suger. Och jag fick i uppdrag (okej, jag tog mig an uppdraget själv efter att ha hört att det var roligt och knepigt pill-jobb inblandat, sånt som jag är bäst på...) att göra det, så då gjorde jag det. Hann misslyckas några gånger och lyckades bli klar med halva lampan innan jag blev tvungen att åka hem vid typ halv tolv. Fick skjuts så det var ju najs ändå. 

Och idag... Ja, idag har varit smått kaosig och ändå bestått av en del väntande. Blir trött bara jag tänker på det. 
I grova drag: Vi skulle göra ett till tv-inslag med minst tre röster, en konflikt och en "utsatt" i princip. Träffades tio i skolan och kollade runt lite, hittade vår grej, ringde runt, bestämde träffar med folk, åt lunch, drog till brommaplan, intervjuade en snubbe på typ fem minuter, åkte till ältasjön och filmade runt lite, åkte till älta centrum och gick på ett möte som hade med vår grej att göra, det drog ut rejält på tiden, filmade blaj, tog slut på film och lyckades tillslut få reda på hur man fixade det igen, intervjuade tre personer till snabbt som attan och stack till bussen, väntade, åkte buss till slussen (omväg på grund av att inget annat gick i princip) och t-bana hem, typ åt mat och en semla och dog i sängen, sen ut med hunden och nu ska jag dö i sängen på riktigt.

Jag var på resande fot i ungefär tolv timmar i sträck kan man väl säga. Med några uppehåll, men ja. Hemskt jobbig dag. Omotiverad till tusen redan från början. Men nu är det ju överstökat i alla fall, och imorn är det typ bara redigering kvar. Skönt. Sen deadline klockan 17.30.
Efter vi har lämnat in vårt arbete ska jag hem en snabbis och gå ut med hunden, sen ska jag hem till en söt pojke och mysa och få hemlagad mat. Det blir najs. Lite chill på all hysterik kring tv-inslag hit och dit.

Och NU ska jag nog sova snart. Extremt skönt ska det bli. Extreeemt skönt.
God natt!

<3

Nu har jag gjort mig i ordning, och ska dra hemifrån om en kvart.
Det ska bli en riktigt mysig kväll. Looking forward to it.

Glad alla hjärtans dag!

<3

A shipwreck in the sand - Silverstein



"Once upon a time,
before the lakes and rivers were polluted,
before the animals were poached to extinction,
and before man had destroyed the earth's atmosphere,
there was a great ship.
This vessel was to venture into new waters,
to find new resources to make life easier and more enjoyable.
It was a simple mission for the crew,
who were excited to be a part of this union.
They pledged to the captain and vow to be there no matter what,
in sickness, health, and possible death.
As time passed by,
there was no new land to be found.
As the days grew shorter,
and the nights grew longer and colder,
the crew became more and more skeptical about the captain's vision.
Originally passionate and committed,
true and faithful,
they now began to revolt."

Cross the line
I was honest and never promised anything
Just a brotherhood to stand for something
And everyone should take the lead
Follow your dreams
If you don't try you fail

And we started
And the captain went over
He asked them why
Their lives had changed
There's no gold to be found
No treasure in the ground
We won't die for this
We won't die for you

You've lost your mind
I was honest and never promised anything
Just a brotherhood to stand for something
And even if they disagree
Follow your dreams
If you don't try, you fail

His dream is now
A shipwreck in the sand
They gave up
Then made all their demands
The storm ensues
57 souls
Die in vain
And what they stole

This union, a battle fought and lost
This union was not about the cause
This union was never about love
This union, this union

This union, a battle fought and lost
This union was not about the cause
This union was never about love
This union, this union

This union, a battle fought and lost
This union was not about the cause
This union was never about love
This union, this union

<3

Hej! Jag har ont. I hela kroppen. Träningsvärken från i torsdags är ännu värre idag, och att ligga inklämd brevid min vän A i hennes 90-säng en hel natt hjälpte inte riktigt.

Idag har jag halvsovit typ hela dagen. Vi gick upp vid elva, då var jag väl inte riktigt vaken. Sen låg vi och myste med bebisvalpen i sängen ett tag, och efter en liten promenad och lite soft tv-tittande la jag mig i hennes lilla soffa och somnade. Extremt trött. Vet inte varför. Kanske för att jag är halvt sjuk... Dock mår jag bättre idag än jag gjorde igår. Igår var en mysig kväll i alla fall. Vi chillade mest, satt och snackade, myste med vovvarna, kollade tv och åt Ben & Jerrys. Trevligt, trevligt.

Öh, jag vet inte vad jag ska skriva. Jag håller liksom på att somna just nu, så det är lite svårt.
Morgondagen kommer att bli väldigt mysig i alla fall. Hoppas på att känna mig ännu bättre då, så jag inte smittar ner pojken. Vi ska i alla fall äta, gå på bio och sen mysa. Det blir nog riktigt härligt tror jag.

Nu ska jag nog gå och lägga mig i sängen och typ dö snart. Lika bra, annars somnar jag kanske vid köksbordet.

<3

Guess what, fellow people... ?
Jag har gått och blivit sjukling. Ja, inte sådär jättehemskt sjuk är jag väl, men har ont i halsen som fan.
Det suger. Jag HATAR att vara sjuk på helgen, för man vill göra massa saker man inte borde. Jag hade ju planerat att ha en oplanerad helg, där jag kollar runt med mina vänner om vad som ska hända några timmar innan det händer, och sen bara sticka iväg nånstans och göra nåt kul. Som jag brukar göra numera. Men det kan jag ju inte göra, då blir jag ju ännu sjukare, om jag ska ut och springa och leka i kylan mitt i natten. Och jag vill inte vara sjuk länge. Framförallt, jag vill inte vara sjuk på söndag. Och söndag är snart.

Men ja... Det kan väl vara mysigt att ta det lugnt ibland också. Kanske.

---

Ändrade planer, inte utgång, för jag är faktiskt relativt duktig den här helgen. Men jag åker hem till A och myser ikväll, chillar där istället. Det blir mys, var länge sen!

<3

Man glömmer det ibland. När livet är som svårast. Då känns det som att det aldrig kommer bli bättre igen, som att alla problem bara hopar sig och att det finns en väldigt liten chans att de försvinner.

Men oftast är det så... Ibland regnar det. Ibland duggar problemen in lite här och var så att de inte syns. Men ibland, ibland regnar det så mycket och så länge att allt bara dränks i vatten. Och då är det svårt att se det solsken som är på väg. För om man håller sig positiv trots motgångar, då kommer solen skina en dag igen.
Och nu skiner solen. Den skiner starkt. Och de där små dropparna vatten som vägrar sluta falla, som bara hänger kvar i luften, de märks knappt ändå.  

<3

På söndag är det alla hjärtans dag.
Egentligen en dag som aldrig riktigt betytt nåt speciellt för mig, och inte precis gör det nu heller. Men det här året blir dagen i alla fall lite, eller kanske mycket, annorlunda än tidigare år.

Jag hade trott att jag inte skulle ha nåt planerat, att jag skulle sitta hemma och äta godis, eller nåt sånt. Men icke. Jag har en "dejt". Haha, för första gången nånsin på alla hjärtans dag. Knäppt. Oväntat. Men väldigt trevligt... Det var inte riktigt planerat så att det skulle vara precis då av en anledning. Det var väl mer lite av en slump att det blev just den dagen. Men det passade ju rätt bra ändå... Det blir nog mysigt. 

 

Det enda som varit bra med den dagen innan har varit att man har en ursäkt att proppa i sig ett kilo geléhjärtan...
<3

Idag efter skolan åkte jag in och mötte upp J i skanstull, och vi gick och köpte våra träningskort. Kände oss lite vilsna när vi kom på att vi inte hade en aning om vad eller hur vi skulle göra med saker och ting, och började med att gå och springa på löpband i ungefär en kvart, sen gick vi in till maskinerna. Där var vi helt lost, och bestämde oss tillslut för att fråga någon om hjälp. En snäll instruktör gav oss en lektion i olika maskiner, visade hur vi skulle göra och körde ett träningspass med oss som vi ska köra nu varje gång vi gymmar. Det var asbra att han hjälpte och visade vilka muskler vi skulle använda och allt sånt, för annars hade vi gjort helt fel och typ bara använt armar och ben istället för alla andra muskler i rygg, mage, axlar, o.s.v. När man förstod hur man skulle göra kändes det verkligen i olika delar av kroppen.

Nu är jag öm och trött. Jag känner speciellt av ryggen just nu, och imorgon kommer jag väl ha världens träningsvärk eftersom det här är det mesta jag tränat på hur länge som helst... Men det känns jävligt bra faktiskt, att vi verkligen har börjat träna, och att vi kommer kunna hålla uppe det bättre nu. Särskilt när vi har så mycket att välja på, om vi inte känner för att gymma kan vi simma lite istället, eller gå på gruppträning. Instruktören tipsade om sina spinningpass, så vi ska nog köra det nån dag också.

Nu måste jag typ gå ut med hunden och grejer. Egentligen vill jag sova. Det kommer jag nog göra när jag kommer in igen, lägga mig i sängen och lyssna på musik och somna ett tag... Ja det blir nog bra. Mm... Soova...

<3

Kom att tänka på en fin låt. Extremt länge sen jag lyssnade på Christina Aguilera, det var väl runt fjortonårsåldern någongång. Men i alla fall tyckte jag att den var fin då, och jag tycker den är lika fin nu. Och jag älskar att sjunga den. Även om det inte låter lika bra som henne...

I'm OK - Christina Aguilera



<3

Åh, nu längtar jag.
Det är helt sjukt egentligen, för jag har aldrig varit ett stort fan av det innan. Att träna. Alls.
Jag har aldrig riktigt tränat på riktigt på samma sätt som jag ska göra nu.
I alla fall känns det jävligt kul! Jag och J ska börja tillsammans, köpa träningspasset för ett år, då man får träna i alla stockholms simhallar, både simma, gymma och gå på gruppträning. Det ska bli askul. Och vi ska börja imorgon. Direkt efter skolan åker jag dit. Pepp, pepp, pepp!

<3

I can't say that I've stopped loving you,
and though it feels a bit strange
to actually be moving on,
it's for the best.

And I feel happy again.

Jag hade fruktat det momentet.
Det kändes läskigt av någon anledning. Att göra TV liksom...
Men efter dagens bravader kan jag säga att jag totalt ändrat uppfattning.

Trots att vi var tvungna att släpa på all jävla tung utrustning hur långt som helst i snön för att komma dit vi skulle, och trots att jag var i skolan från nio till sex och nu är helt jävla slutkörd så var det här nog en av de roligare uppgifterna vi haft nånsin. Jag insåg, med videokameran på ett stativ framför mig, att jag tycker det är askul att filma! Egentligen är det väl inte världens "shocker" med tanke på att jag fotat i runt tre år nu, men ändå. Ibland kom jag på mig själv med att helt ta över kameran och var tvungen att fråga min partner om hon ville filma lite, men se efter ett tag stod jag där igen. Uppgiften gick extremt bra, om man jämför med hur jag trodde att det skulle gå. Vi tog den nyheten vi hittat bara för att det kändes bekvämt från början, och trodde inte att vi skulle få ut något speciellt sensationellt, men när vi väl var på plats visade sig läget vara helt annorlunda än vi fått uppgift om innan. För att vara en lokalnyhet var det nästan lite scoop-artat kändes det som. Det kanske det inte alls var, men det kändes som det i alla fall...

Ja... Det gick riktigt bra. Jag är sjukt nöjd med all information vi fick och hur vi hittills har klippt ihop det. Det enda vi har kvar att göra imorgon är att lägga in en speakerröst på ett ställe i inslaget och sen är vi klara för inlämning. Så förhoppningsvis slipper vi sitta lika länge imorgon som idag, och har bestämt att träffas halv elva iställetför nio. Lite sovmorgon. Extremt skönt.

<3

Fan då... Skrev värsta fina beskrivningen på hur jag hittade ny musik och blev glad och allt sånt, men sen råkade jag klicka bort inlägget och nu orkar jag inte skriva om det. Kanske nån annan gång.
I alla fall har jag hittat ny musik, genom en kille i klassen, igen och är glad. Och tänkte dela med mig.

Beacon - Disco Ensemble



<3

Idag har varit en lång dag.
Men den gick rätt snabbt ändå måste jag säga...

Vi började med TV-produktion idag, lite smått sådär. Vi fick lära oss videokameran och göra en liten enkät på skolan (enkäter, enkäter, enkäter, som vi använder oss av typ HELA TIDEN. Man tröttnar lite... Men ja...) i grupper om två eller tre personer. Jag blev ihop-parad med en annan tjej från klassen och vi hade väl lite problem med inspelning och sånt i början, men det gick väl relativt bra sen ändå. Lyckades klippa ihop ett fyrtio sekunder långt inslag med tre svar och en väldigt hemsk miljöbild i början (som var mitt misslyckande... haha). Vi var i skolan från elva till fem. Blev trött.

Imorgon ska vi göra ett riktigt inslag, som kommer bli examinerat. En minut och trettio sekunder, en nyhet från Södertörnsområdet, Huddinge kommun typ... Vi har hittat eventuella vinklar och ska träffas klockan nio för att fixa med allt... Det känns som att det kommer bli en lång dag.


Typ den modellen vi jobbade med. Fast inte exakt.

<3

Jag har slutat analysera.
Jag vet vad du vill.
Men det vet inte du...

Som sagt, man hittar alltid något att göra. Jag ville ut ikväll, och därför ska jag ut ikväll!
Min fina vän Ami, som har varit borta hur länge som helst känns det som, är hemma igen för ett tag, och då måste jag ju självklart träffa henne! Jag ska ut med henne och några av hennes kompisar antagligen, sen får vi se vart natten leder. Jag brukar ju ha en tendens att hamna på oväntade platser när kvällen är slut, så det är lite av ett äventryr varja gång jag ger mig ut. Känns lite kul sådär. Att aldrig riktigt veta vad som kommer att hända... (Haha, vem var det som hatade ovissheten förut? Vad hände med den tjejen? Nej... Jag hatar fortfarande vissa sorter av ovisshet, men just den här sorten har jag inte alls några problem med längre.)

Ja... så jag ska ut ikväll. Det är väl i princip det enda jag vet. Jag vet inte när, exakt vilka som ska med eller vart vi ska någonstans, men förr eller senare vet jag.
Just nu håller jag på att göra mig i ordning, väldigt sakta, och lyssnar på musik och lite sånt grejs. Borde äta nåt. Har bara ätit frukost idag... Men jag vet inte vad jag vill ha. Det finns nån kyckling kvar. Den kan jag ju lägga på några mackor eller nåt sånt. Ja, jag borde i alla fall fixa någonting, så jag ska ut i köket och rota ett tag.

<3

Hej hopp!
Vaknade för ett tag sen och har ätit frukost och slötittat på So You Think You Can Dance.
Har ju fått sova rätt länge inatt så jag känner mig utvilad och redo för äventyr. Kanske inte på en gång men ikväll i alla fall. Har inget planerat än men man hittar alltid nåt att göra!
Nu måste jag gå och ta en dusch... Skulle väl ha gjort det igår egentligen men jag orkade aldrig. Haha.

<3

Igår var kvällen då jag skrudade upp i 80-talskläder och äntrade dansgolvet med vad jag ansåg vara 80-talsmoves. Det var en bra kväll, från början till slut. Trots vissa problem på vägen, men sånt får man ta.

Kvällen började väl på riktigt hemma hos JJ. I mina 80-talskläder åkte jag ut till flempan och blev utstirrad hela vägen. Jag brydde mig dock inte speciellt mycket, det gör jag aldrig. Folk får tro att jag är knäpp om de vill. Jag vet att jag inte ser ut så i vanliga fall och det är allt som räknas.

I alla fall sminkade vi oss extremt vackert och gjorde oss helt klara hemma hos henne, sen satt vi och spelade Guitar Hero i någon timme eller två. Jag måste verkligen träna mer på det där. Tycker det är asroligt men eftersom jag inte spelar så ofta har jag inte fått upp skillsen helt än...

Från början var det Jag, JJ och JO och efter ett tag kom också JR (många J:n jag känner...), och efter att ha chillat ett tag gick vi den lilla biten ner till kåren där en måttlig mängd folk satt runt bord och pratade. Det var väl egentligen rätt dött runt omkring hela kvällen, men jag hade askul ändå. Det kändes som att det var vår klass och ett fåtal andra som gjorde hela festen. Vi tog an dansgolvet med stil och charm, och visade alla vad JMM HT09 går för! Vi rockade hela stället. 

När alla andra hade försvunnit vid halv ett (disaster... sen när är det tomt klockan halv ett liksom?) var det bara jag och pojkarna kvar. En av dem bor i flempan så vi stack hem till honom och jag la mig i hans soffa och dog typ på en gång. Och juste, en av pojkarna skar upp fingrarna på vägen dit också, väldigt smart gjort kan man tycka. I alla fall var det blod lite överallt ett tag, men med det lilla de hade där i huset fixade det sig någorlunda bra tillslut. 

Ja, jag sov i soffan i alla fall. Och fick extremt ont i ryggen. Me det var en mysig natt i alla fall. Och en mysig morgon. Vi vaknade väl vid elva nångång, och sen låg vi kvar och var halvt döda till klockan två, då jag fick skjuts ut till gullmars och kunde åka hem. Köpte med mig en pizza och cola på vägen hem, och sen var det helt okej igen. Huvudvärken jag hade haft hela morgonen försvann och sakta men säkert rehabiliterades jag.
Jag är väl fortfarande rätt död, och tanken på att göra någonting ikväll har inte ens varit en möjlighet. Nej, kanske imorgon, men idag har bara varit en extremt chill dag. Jag och lillasyster kollade på film nyss, The Fantastic Mr. Fox. Den var bra. Väldigt annorlunda och cool. 

Nu ska jag nog kolla några avsnitt av nån serie, eller nån film, och bara somna till det. Och hoppas på att jag är mer levande imorgon. För man kan ju inte sitta hela helgen och uggla...

<3
  

Jag har alltid haft väldigt sköra naglar, som lätt går sönder och är väldigt mjuka, vilket är tråkigt eftersom jag tycker det är kul att låta naglarna växa och bli fina...
Men så läste jag ett tips i nån tidning för några dagar sen, att man skulle ha citron på naglarna och att det skulle göra dem starkare och vitare.

Så nu har jag testat i några dagar. Jag har tagit det på bomullstussar och papper och strykt över naglarna, haft det i ett glas och doppat ner dem i det, ja, lite allt möjligt... Och det funkar faktiskt. Redan känner jag att de blivit starkare.
Så... citron mina vänner. Det är bra grejer.

Jag är inte världens bästa på att ge tips och sånt... Det känns krystat. Men ja.
Nu ska jag måla mina starka citron-naglar rosa inför 80-talskvällen!



<3

Jag vill att snön ska försvinna nu, men jag vill helst att den bara ska flyga tillbaka upp i luften på nåt sätt. Jag menar, vart ska all snön ta vägen när det väl börjar bli varmt? Lillasyster nämnde det förut, och det kommer ju typ bli så att vi får simma runt här när snön väl smälter.
Och ja, jag är högst oseriös. Snön bildar inget hav. Snön bildar blask och pölar, och lite småsjöar inne i skogen. Sen, sakta men säkert, försvinner den. Men när man har hund, då känns det nästan som att de där små pölarna och blasket är ett helt hav, för hunden blir lika blöt som om det vore det.

Jag vill bara slippa den där jävla köttbullen till jacka, mössan som plattar till mitt hår och vantarna som alltid lyckas gå sönder (och nej jag tänker inte köpa nya...). Jag vill slippa de där dumma strumpbyxorna jag måste ha under byxorna för att inte frysa, och slippa det faktum att jag måste ha byxor över strumpbyxorna och därför inte kan variera min stil så mycket som jag vill egentligen. Det är inte värt det.

Jag fryser från det att jag går ut genom dörren till det att jag kommer in igen. Och jag orkar inte. Jag vill ha sol och värme! Ge mig! Typ NU!
Tänk att kunna ligga i en park på gräset och känna hur solen steker mot huden... Istället för att önska att man tagit på sig mer kläder innan man gick hemifrån och inte kunna göra nåt åt det känna att man bara måste ta av någonting för att inte svettas ihjäl. Det är så mycket bättre. SÅ mycket bättre.

Vad jag egentligen tänkte skriva här nu var att jag ska gå ut med hunden och att det är kallt och att jag inte vill. Men som vanligt är jag duktig på att flumma iväg.
Jag ska i alla fall gå ut med hunden nu, och det är kallt och jag vill inte.
And that's all.

<3

Jag köpte två nya knivar till min mamma i födelsedagspresent.
De är jävligt vassa. Men i den här familjen är vi inte vana vid särskilt vassa knivar, vi har kört på den billgare sorten rätt länge nu, och då är de aldrig riktigt vassa.
Vår ovana vid vassa knivar resulterar i oförsiktighet vid matlagning.

Jag skulle göra fetasallad till maten idag, och stod och skar sallad. Jag märkte som hastigast hur jag lyckades lägga tummen lite för nära kniven när jag skar, och lyckades kapa av halva nageln. Om jag hade varit en dedikerad och duktig bloggare skulle jag fotat det, men det gjorde jag inte. Jag bara skrattde lite, gick och visade lillasyster som blev arg för att jag var oförsiktig och kunde gjort illa mig, skrattade lite till och klippte ner resten av nageln. Det var lite roligt, men lite tråkigt också, för nu hade mina naglar blivit så fina och långa...

Nån timme senare lyckades mamma skära sig lite i tummen med samma kniv. Och lillasyster blev lika arg. Men jag och mamma bara skrattade. Livsfarliga knivar är kul, tydligen.

<3

Läraren gillade min bildserie idag.
Det kändes bra.
Alla i gruppen gjorde ett bra jobb faktiskt. Väldig utveckling sen igår, för vissa.
Vi fick till och med en komplimang i slutet. En väldigt genuin komplimang. Läraren sa: "Tänk vilken skillnad det kan vara..." och berättade att vi var väldigt mycket duktigare än en grupp han haft innan. Det kändes bra. Dock tråkigt att vi inte har mer foto på länge nu i alla fall. Jag tyckte inte riktigt om den läraren från början, men nu gör jag verkligen det. Skulle vilja ha fler lektioner med honom. Det kommer väl förhoppningsvis senare.

Nu är jag i alla fall ledig. Har långhelg, vilket är jävligt skönt. Trots att jag tyckte det var jobbigt och stressigt att behöva göra allt på en och samma gång, och trots att det kändes orättvist att alla andra grupper fick mer tid på sig än oss så känns det bra att ha det klart. Nu kan jag bara chilla i fyra dagar liksom, underbart!

Imorgonkväll är det terminstartsfest på kåren med 80-talstema. Jag kommer vara snygg. ;)
Nu ska jag nog gå ut med hunden och sen kanske kolla en film eller nåt sånt.

<3

Inatt har jag sovit... ungefär åtta timmar tror jag.
Det är nog det längsta på väldigt länge. I alla fall på en vardag.
Egentligen borde det väl vara tvärtom, att man sover mer på vardagarna när man faktiskt behöver vara utsövd, än på helgerna då man kan göra vad fan man vill.
Men jag är ju lite udda.

I alla fall är jag väl utvilad nu. För stunden. Förhoppningsvis längre.
Ska åka till skolan om ungefär en halvtimme. Redovisning... Lite läskigt faktiskt.
Det här är liksom sånt jag SKA vara bättre än de andra på, för jag har hållit på med det längre än de flesta. Fota, redigera bilder, sätta ihop fungerande bildserier. Man har lite press på sig liksom. Vet inte riktigt varför egentligen. Men det bara känns som att jag måste känna mig "bäst" på någonting. Det var länge sen jag gjorde det, för på högskolan är det så mycket högre nivå på allt och alla. Många är äldre, har mer erfarenhet, mer kunskap, mer vilja.

Ja, babbel babbel. Vi får väl hoppas att det går bra i alla fall, och att jag inte blir sågad.
Jag känner mig rätt nöjd med min bildserie, så det funkar nog.

Btw: jag lyckas sätta in "i alla fall" i var och varannan mening, men tar bort en del när jag ser överflödet. Vad är grejen med "i alla fall"? Tydligen gillar jag att använda det. Det borde avvänjas på nåt sätt.

<3

Fotandet gick bra. Jag fotade tills jag inte hade några fler bilder kvar att fota, bokstavligt talat. 
När jag kom hem var jag extremt trött och tog min eftermiddags-nap. Skönt var det. Vaknade vid halv sju och gick ut med hunden, sen började jag sålla och redigera bilder. 
Det var sjukt jobbigt att välja ut fem till sju bilder (det blev sju såklart, hallå...) av ungefär femhundra, men tillslut lyckades jag, och redigerade dem lite så de såg så bra ut som möjligt, och jag blev klar precis nu. för kanske fem minuter sen. Har ont i huvudet och är lika trött nu igen, men nu är det ju bara att chilla. Ska kolla på Paradise Hotel.

<3 

Goddagens!
Fin hälsningsfras tycker jag... Eller inte. Men ja.
Kom hem från skolan för ungefär en timme sen. Hade väl egentligen velat sova till typ nu, men det fick jag inte. Har man skola så har man.
Vi hade redovisning av de första två fotouppgifterna för terminen. Det gick väl bra. Det var många som inte hade en aning om hur man hanterar en kamera och inte ens lyckades ta en okej enkätbild, så jag känner mig väl ganska duktig. Dock var det några som hade bättre bilder än mig också, så jag ska nog inte ta mina skills för givet. Det gäller att kämpa även om man tror att man redan kan allt... Man får inte bli för kaxig. 

I alla fall blev vi klara tidigare och jag fick åka hem och äta mat. Det behövdes kände jag. 
Det är lite konstigt, för imorse när klockan ringde trodde jag varje gång (snoozade) att klockan var halv sju och jag skulle upp, men när jag kollade på klockan skulle jag inte alls gå upp. Underbart. Och första tio minuterna på bussen var jag aspigg och trodde det skulle hålla i sig, vilket det självklart inte gjorde... Halvsov resten av resan dit, gäspade i skolan och halvsov hela vägen hem i princip. Halvsover typ nu också. 

Helst skulle jag lägga mig i sängen och sova några timmar, men det får jag inte heller göra. Om nån timme ska jag möta upp styvpappa och fota mina bilder till imorgon. Reportagebilder. Det blir nog roligare än de uppgifterna vi redovisade idag, men ja... Massa jobb. 

Nu måste jag ut med hunden en stund innan jag ska sticka iväg igen. 
<3 

Är klar med alla bilder till redovisningen imorn, och börjar känna mig lite trött trots mina sovtimmar under eftermiddagen. Det är väl lika bra att jag gör mig redo för sängen nu då. Måste bara gå ut i kylan en sista gång. Med hunden. Jag gör det ju inte frivilligt precis.

En sak till: Jag har honung i håret. Det är lite jobbigt faktiskt. Det sitter fast i luggen och klibbar sig... Bara så ni vet liksom. Det är väldigt viktig information.
Och juste, jag har fixat ihop en outfit till på torsdag, då det är journalistfest som ett start på terminen, och det är 80-tal som tema. Jag kommer vara så extremt het så det finns inte.

<3

Yo!
Kom nyss hem. Började klockan nio, hade fotolektion. Eller föreläsning om reportagefoto rättare sagt. Det var väl inte sådär jättegivande precis, men lite inspirerande.
Vi fick tre uppgifter att göra. De två första gjorde jag idag, känns skönt att ha det klart. Nu måste jag bara välja ut vilka bilder jag ska använda och sen kanske redigera lite...

Är extremt trött just nu. Jag får alldeles för lite sömn på nätterna, eftersom jag är van att gå att lägga mig sent. Jag lyckas liksom inte komma på att jag ska upp tidigt förrän klockan redan är två och jag har fyra timmar tills jag ska vakna ungefär. Känns inte jättebra... Men jag tänkte kanske somna en liten stund nu så jag kan fixa med bilderna och det sen när jag piggnat till lite.

<3