Sitter just nu och skriver på min förhoppningsvis-bok. Haha, vågar inte riktigt säga att det är en bok än, eftersom jag bara är på sida sex. Det är ju ett rätt stort projekt liksom.
Men det här är en av mina mest genomtänka och utarbetade idéer, så jag tror att om jag ligger i så ska jag nog lyckas få ihop en bok. Fan vad coolt det skulle vara...

I alla fall kan ni väl få läsa ett stycke om ni vill. Det senaste stycket jag skrev:

Jag vände bort blicken från spegeln och ställde mig med frambenen lutade mot fotkanten av min säng, sedan vek jag ut armarna som vingar och lät kroppen hejdlöst falla ner. Jag landade på mage, ovanpå alla de tusentals saker som låg i min säng. Om min mamma hade sett mitt rum skulle hon nog dö av förskräckelse, och det är väl anledningen till att hon slutat gå in i det. Hon var nästan aldrig på övervåningen längre, övervåningen var liksom mitt territorium numera, det hade bara blivit så. Det enda som fanns här uppe var mitt rum, ett badrum och arbetsrummet som mamma inte förmått sig att städa sedan det hände. Jag rullade över på rygg, stirrade in i taket några sekunder och stängde sedan ögonen.    

Ibland kan jag sitta i timmar och bara skriva, ibland går det lite mer trögt. Just nu går det rätt lätt, men nu kan jag inte sitta så länge till för jag måste hem igen snart.
Syrran kommer hit (dit) klockan fyra och innan dess skulle jag handla också. Men jag kan nog skriva i typ en halvtimme till. :) 

<3