Åh...
När jag sitter och kollar på alla bilder jag har tagit under mina tre år på gymnasiet får jag en sån där nostaglisk, underbar men ändå ledsam känsla.
Jag minns tillbaka på alla saker vi har gjort, hur kul jag har haft, och tänker på hur mycket jag kommer sakna det.
Just för tillfället känns det bara jättekonstigt och tråkigt att jag måste lämna Kulturama.

Men samtidigt är jag ju så jävla peppad inför att just ta studenten. Hela den dagen kommer antagligen vara en av de bästa i hela mitt liv. Men sen då?
Visst, sen börjar livet...

I alla fall så vet jag inte riktigt vilken känsla som tar över, det skiftar liksom från en sekund till en annan.
I ena sekunden är jag asglad över att jag ska ta studenten, och i andra sekunden känns det jobbigt.
Det hade nog känts mycket bättre om jag hade några fasta planer för efter gymnasiet, men jag har ju inte det, jag har drömmar och förhoppningar, men jag vet inte om de kommer förfyllas.
 
Det är en så stor skillnad, att gå från att ha gått i samma skola i tio år till att bara gå i samma skola i tre år, det känns som att tiden har gått så snabbt.
Men som med allt annat är det väl så med mig att jag har väldigt mycket ångest precis innan en förändring, innan jag ska lämna någonting, men efter ett tag försvinner den där jobbiga känslan och jag ser framåt istället.

Nu ska jag i alla fall sitta här vid datorn och kolla på lite grejer medan jag väntar på att lillasyster ska komma hem så vi kan åka in till stan.