När man slutat sakna nåt, då är det tydligen på tiden att börja sakna nåt annat.

Jag vet nästan ingenting.
Det enda jag vet är att jag saknar dig.
Och det blir inte bättre av att du praktiskt taget försvunnit helt. 
Inte heller att jag inte förstår varför.
Men jag har accepterat det.

Det som händer, händer helt enkelt.
Och sen får vi väl se hur det blir.
Om fem veckor.

... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0