Ingenting

Samtidigt som jag vill
så vill jag inte.
För jag tror inte att jag har tid.
Och jag vet inte om jag vill ha det heller.
Det är väl en ursäkt på ett sätt.
För jag vet att jag kommer att förstöra det ändå.
Då blir det lättare att låtsas som att man inte vill.
Men sanningen är
att jag inte vet vad jag vill.
Jag vet ingenting egentligen.

Och jag orkar nästan inte bry mig längre.

...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0