...

Det är som att jag motsäger mig själv.
I mina tankar.
I mina känslor.
För jag vill inte,
samtidigt som jag vill.
Känner inte att jag orkar,
samtidigt som jag bara vill slå mig själv i huvudet
för att jag inte kan sluta vara så kluven.
Det är ju lätt egentligen.
Det ska i alla fall vara det.
Men för mig blir det inte lätt.
Det blir svårt.
Svårare än allt.

Och jag vill inte,
samtidigt som jag vill.

...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0