Jag fick det bekräftat. En annan kände som jag. Att det var fel. Att det var fult. Riktigt äckligt gjort. Jag hade tänkt att det kanske var mina egna värderingar som gjorde att jag kände så, men det var det inte. Jag förstår mig inte på falskhet. Och jag förstår inte vad folk tror att de ska åstadkomma med det. Att stjäla. Eller försöka stjäla, rättare sagt. För det skulle aldrig hända. Jag är en bra person, och det vet alla omkring mig som betyder något. Jag är en bra person. En sån som aldrig skulle vilja skada. En sån som man alltid kan lita på. En sån som aldrig ens skulle komma på tanken att göra samma sak. Och därför stör det mig. Jag hjälpte, men vad får man tillbaka? Falskhet. Är så trött på falska människor. Jag förstår mig inte på dem. Jag gör verkligen inte det.