Kanske bara vara vänner
Det har aldrig funkat förut.
Men det kanske funkar nu.
Dock är det med kritiska ögon jag frågar mig själv,
är det bara det du vill?
Eller vill du något mer?
Något som du inte vill erkänna,
men kanske tänker bara "låta hända"?
Jag vet inte om det är en så bra idé.
Det är därför jag tvekar.
Men det är inte på samma sätt nu som det har varit innan,
så det skulle nog funka.
Kanske.
Möjligtvis.
Fast sen är jag ju inte ensam med att bestämma över vad som händer heller...
...
...
Det enda jag vill nu är att förstå vad det är som händer.
Men tydligen får man inte vara för vetgirig när det gäller sånt här.
Man måste ha en jävla massa tålamod,
vänta och se.
Jag vet inte om jag klarar av det.
Men jag måste i alla fall försöka.
För det är mitt trytande tålamod som förstört saker innan.
Så jag ska vänta.
Och försöka inte vilja veta och förstå.
Varför måste allt vara så jävla komplicerat?
...
Men tydligen får man inte vara för vetgirig när det gäller sånt här.
Man måste ha en jävla massa tålamod,
vänta och se.
Jag vet inte om jag klarar av det.
Men jag måste i alla fall försöka.
För det är mitt trytande tålamod som förstört saker innan.
Så jag ska vänta.
Och försöka inte vilja veta och förstå.
Varför måste allt vara så jävla komplicerat?
...
Nej, egentligen vet jag ju ingenting.
Jag vet inte om jag vet vad jag vill,
eller om jag bara så gärna vill veta så mycket som möjligt
att jag bara antar att jag vet
även om jag kanske inte gör det.
För jag kan ju känna att jag själv tvivlar.
Särskilt när det blir mer oklart hur det egentligen är
och kommer att bli.
Då tvivlar jag mycket.
Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska handskas med det.
Om jag verkligen ska bry mig så mycket som jag gör,
eller om jag bara ska skita i allt och låta saker bli som de blir.
Men jag kan ändå inte.
Inte nu.
Det känns som att jag förstör saker då.
Saker som kan bli som jag vill att de ska bli,
om jag bara ger dem en anledning att bli så.
Men "kan" räcker kanske inte längre.
"Kan" har varit ett genomgående tema alldeles för länge.
Om jag kunde byta ut "kan" mot "ska" eller "kommer",
då skulle allt bli bra.
Då finns det hopp.
Men det vet jag inte om det finns nu.
Jag vet inte riktigt heller om jag kan lita på någonting.
Mest av allt har jag nog svårt att lita på mig själv.
Men jag vill att du ska lita på mig.
För jag kommer aldrig att skada de människor jag bryr mig om,
de som betyder något.
I alla fall inte medvetet.
Jag skulle aldrig ljuga eller föra dem bakom ljuset.
Och jag blir frustrerad.
För jag vill så gärna att du ska förstå.
Jag vill att du ska lita på mig.
För det kan du.
Men jag vet ändå inte om det jag vet att jag vill är det jag faktiskt vet att jag vill.
För... Jag vet ju ingenting egentligen.
<3
eller om jag bara så gärna vill veta så mycket som möjligt
att jag bara antar att jag vet
även om jag kanske inte gör det.
För jag kan ju känna att jag själv tvivlar.
Särskilt när det blir mer oklart hur det egentligen är
och kommer att bli.
Då tvivlar jag mycket.
Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska handskas med det.
Om jag verkligen ska bry mig så mycket som jag gör,
eller om jag bara ska skita i allt och låta saker bli som de blir.
Men jag kan ändå inte.
Inte nu.
Det känns som att jag förstör saker då.
Saker som kan bli som jag vill att de ska bli,
om jag bara ger dem en anledning att bli så.
Men "kan" räcker kanske inte längre.
"Kan" har varit ett genomgående tema alldeles för länge.
Om jag kunde byta ut "kan" mot "ska" eller "kommer",
då skulle allt bli bra.
Då finns det hopp.
Men det vet jag inte om det finns nu.
Jag vet inte riktigt heller om jag kan lita på någonting.
Mest av allt har jag nog svårt att lita på mig själv.
Men jag vill att du ska lita på mig.
För jag kommer aldrig att skada de människor jag bryr mig om,
de som betyder något.
I alla fall inte medvetet.
Jag skulle aldrig ljuga eller föra dem bakom ljuset.
Och jag blir frustrerad.
För jag vill så gärna att du ska förstå.
Jag vill att du ska lita på mig.
För det kan du.
Men jag vet ändå inte om det jag vet att jag vill är det jag faktiskt vet att jag vill.
För... Jag vet ju ingenting egentligen.
<3
Jag vet ju ingenting egentligen...
Om jag nu aldrig ska få veta någonting,
kan jag i alla fall då få sluta vilja veta?
...
kan jag i alla fall då få sluta vilja veta?
...
...
Man tror att man slutat sakna.
Men sen inser man att man har fel.
Man slutade aldrig sakna.
Man ersatte bara det saknade med någonting annat.
Någonting bättre.
Och när det där andra försvinner för ett tag,
då inser man.
Att man fortfarande saknar.
Ibland.
Även om man inte vill.
...
Men sen inser man att man har fel.
Man slutade aldrig sakna.
Man ersatte bara det saknade med någonting annat.
Någonting bättre.
Och när det där andra försvinner för ett tag,
då inser man.
Att man fortfarande saknar.
Ibland.
Även om man inte vill.
...
Men det går aldrig riktigt bra
Jag vill kunna hindra mig själv från att tänka tanken
eller i alla fall att efter jag tänkt tanken hindra mig själv från att öppna ett meddelande,
eller i alla fall att efter jag öppnat meddelandet hindra mig själv från att skriva orden,
eller i alla fall att efter jag skrivit orden hindra mig själv från att klicka på "skicka",
eller i alla fall att efter jag klickat på "skicka"...
Nej juste.
Där tog det slut.
Då var det redan gjort.
Går att ångra men inte göra ogjort.
Jaha.
Det var ju korkat.
...
eller i alla fall att efter jag tänkt tanken hindra mig själv från att öppna ett meddelande,
eller i alla fall att efter jag öppnat meddelandet hindra mig själv från att skriva orden,
eller i alla fall att efter jag skrivit orden hindra mig själv från att klicka på "skicka",
eller i alla fall att efter jag klickat på "skicka"...
Nej juste.
Där tog det slut.
Då var det redan gjort.
Går att ångra men inte göra ogjort.
Jaha.
Det var ju korkat.
...
...
Man borde sluta tro en massa saker
som kanske inte är sanna.
Jag är rätt bra på sånt.
När jag gör så blir jag jobbig
och det är inte bra för någon.
Fan, om man bara kunde sluta tänka så jävla mycket.
Vad vill folk egentligen?
Eller ja, folk och folk.
Äh jag vet inte vad jag babblar om.
I vilket fall önskar jag ibland att jag bara kunde sluta bry mig.
Eller nåt sånt.
Jag vet inte.
Jag vet ingenting egentligen.
...
som kanske inte är sanna.
Jag är rätt bra på sånt.
När jag gör så blir jag jobbig
och det är inte bra för någon.
Fan, om man bara kunde sluta tänka så jävla mycket.
Vad vill folk egentligen?
Eller ja, folk och folk.
Äh jag vet inte vad jag babblar om.
I vilket fall önskar jag ibland att jag bara kunde sluta bry mig.
Eller nåt sånt.
Jag vet inte.
Jag vet ingenting egentligen.
...
Och det är så mycket bättre än det var
När man ser hur bra det faktiskt kan vara
och hur härligt det känns när det är så bra
då slutar man helt sakna det man hade.
Det man hade och trodde att man ville ha tillbaka
när det var borta.
Men det vill jag inte längre.
Jag vill inte tillbaka dit.
Ibland var det bra,
men det var aldrig komplett.
Det var alltid någonting som saknades.
Och nu känns det bara så underbart.
Jag saknar inte,
jag är inte arg.
Jag mår bra nu,
och jag hoppas att du gör det också.
<3
och hur härligt det känns när det är så bra
då slutar man helt sakna det man hade.
Det man hade och trodde att man ville ha tillbaka
när det var borta.
Men det vill jag inte längre.
Jag vill inte tillbaka dit.
Ibland var det bra,
men det var aldrig komplett.
Det var alltid någonting som saknades.
Och nu känns det bara så underbart.
Jag saknar inte,
jag är inte arg.
Jag mår bra nu,
och jag hoppas att du gör det också.
<3
...
"I hate you so much
but i still miss you"
<3
but i still miss you"
<3
Efter regn kommer solsken
Man glömmer det ibland. När livet är som svårast. Då känns det som att det aldrig kommer bli bättre igen, som att alla problem bara hopar sig och att det finns en väldigt liten chans att de försvinner.
Men oftast är det så... Ibland regnar det. Ibland duggar problemen in lite här och var så att de inte syns. Men ibland, ibland regnar det så mycket och så länge att allt bara dränks i vatten. Och då är det svårt att se det solsken som är på väg. För om man håller sig positiv trots motgångar, då kommer solen skina en dag igen.
Och nu skiner solen. Den skiner starkt. Och de där små dropparna vatten som vägrar sluta falla, som bara hänger kvar i luften, de märks knappt ändå.
<3
Men oftast är det så... Ibland regnar det. Ibland duggar problemen in lite här och var så att de inte syns. Men ibland, ibland regnar det så mycket och så länge att allt bara dränks i vatten. Och då är det svårt att se det solsken som är på väg. För om man håller sig positiv trots motgångar, då kommer solen skina en dag igen.
Och nu skiner solen. Den skiner starkt. Och de där små dropparna vatten som vägrar sluta falla, som bara hänger kvar i luften, de märks knappt ändå.
<3
...
I can't say that I've stopped loving you,
and though it feels a bit strange
to actually be moving on,
it's for the best.
And I feel happy again.
and though it feels a bit strange
to actually be moving on,
it's for the best.
And I feel happy again.
.....
"Pretend it's not forever
I'll pull myself together
I'll say that I'll forget you
I'll breathe
And I'll say you never hurt me
and look at it as learning
and laugh about the good and the bad
Because I will live forever
we don't belong together
I know I'll feel better
one day when I can make it through
I wont forget you
I'm not gonna let you win
But I'm tired of lying
tired of fighting you
and it's not gonna change"
I'll pull myself together
I'll say that I'll forget you
I'll breathe
And I'll say you never hurt me
and look at it as learning
and laugh about the good and the bad
Because I will live forever
we don't belong together
I know I'll feel better
one day when I can make it through
I wont forget you
I'm not gonna let you win
But I'm tired of lying
tired of fighting you
and it's not gonna change"
...
Att du inte ens kan inse det själv.
Att du inte ens kan inse
att du bara gömmer dig.
Du gömmer dig för sanningen,
och till vilken nytta?
Du gömmer dig tills jag inte letar mer.
Tills du har förlorat mig helt,
och då,
någon gång,
kanske du inser hur det egentligen är.
Vad jag har vetat länge.
Vad du innerst inne vet,
men inte vågar fullt förstå.
Det är tråkigt.
Att du är för svag och för dum för ditt eget bästa.
Men jag har accepterat det nu.
Att det är så.
Och jag går vidare.
Mer och mer för varje dag.
Medan du ligger där under bordet,
stilla och orörlig,
och hoppas att de inte ska hitta dig.
...
...
Jag har slutat analysera.
Jag vet vad du vill.
Men det vet inte du...
Jag vet vad du vill.
Men det vet inte du...
...
Och just när du tror att alla hinder i din väg är besegrade,
när du lyckats intala dig själv att det bara är gröna ängar och solsken på vägen framöver,
då kommer den där släggan emot dig bakifrån och slår omkull dig innan du ens hunnit reagera.
Och nu ligger du helt stilla på marken,
utan att andas.
...
när du lyckats intala dig själv att det bara är gröna ängar och solsken på vägen framöver,
då kommer den där släggan emot dig bakifrån och slår omkull dig innan du ens hunnit reagera.
Och nu ligger du helt stilla på marken,
utan att andas.
...
Bättre
Jag söker jobb.
Extrajobb.
För att förhoppningvis klara det.
Det kan nog kanske bli kul ändå.
Om man får nåt.
Och det känns lite bättre nu.
Jag har lugnat ner mig i alla fall.
Och alla fina människor omkring mig hjälper.
Man kan liksom inte må dåligt när man inser hur mycket man har.
En fin familj, som skulle göra allt för en.
Fina vänner, som alltid finns där när man behöver dem.
Bara underbara människor helt enkelt.
De bara finns där och gör allt bättre.
Alltid.
<3
Extrajobb.
För att förhoppningvis klara det.
Det kan nog kanske bli kul ändå.
Om man får nåt.
Och det känns lite bättre nu.
Jag har lugnat ner mig i alla fall.
Och alla fina människor omkring mig hjälper.
Man kan liksom inte må dåligt när man inser hur mycket man har.
En fin familj, som skulle göra allt för en.
Fina vänner, som alltid finns där när man behöver dem.
Bara underbara människor helt enkelt.
De bara finns där och gör allt bättre.
Alltid.
<3
Like a punch in the face
När man har ställt in sig på någonting en längre tid,
planerat och funderat,
gjort sig beredd på en kommande förändring som är till det bättre för alla inblandade,
då blir det lite jobbigt att få reda på att det inte är hugget i sten.
Jag visste väl innan också,
men efter ett tag går man in i allt så pass mycket att man helt glömmer det där lilla tvivlet,
det lilla, lilla tvivlet
som kan förstöra allt.
Det var det som hände ikväll.
Det där tvivlet,
som utan min direkta vetskap funnits där hela tiden,
det visade sig igen.
Och allt bara dog.
Det är inte lika säkert som vi trott.
Det kanske inte blir så,
så som jag vill,
så som jag trott att det ska bli och så som jag har låtit alla veta att det ska bli.
För jag trodde att det var så.
Men det är inte så.
Och det känns jobbigt.
Som ett knytnävslag i ansiktet,
och jag kunde varken ifrågasätta eller riktigt bekräfta,
för varenda ord kändes som ett steg närmare tårar.
Tårar av frustration och ovisshet.
Och nu kan jag bara hoppas.
...
planerat och funderat,
gjort sig beredd på en kommande förändring som är till det bättre för alla inblandade,
då blir det lite jobbigt att få reda på att det inte är hugget i sten.
Jag visste väl innan också,
men efter ett tag går man in i allt så pass mycket att man helt glömmer det där lilla tvivlet,
det lilla, lilla tvivlet
som kan förstöra allt.
Det var det som hände ikväll.
Det där tvivlet,
som utan min direkta vetskap funnits där hela tiden,
det visade sig igen.
Och allt bara dog.
Det är inte lika säkert som vi trott.
Det kanske inte blir så,
så som jag vill,
så som jag trott att det ska bli och så som jag har låtit alla veta att det ska bli.
För jag trodde att det var så.
Men det är inte så.
Och det känns jobbigt.
Som ett knytnävslag i ansiktet,
och jag kunde varken ifrågasätta eller riktigt bekräfta,
för varenda ord kändes som ett steg närmare tårar.
Tårar av frustration och ovisshet.
Och nu kan jag bara hoppas.
...
And all I see and all I feel takes me away, takes me away
"All you do
and all you say
washes away,
away
with the rain.
And all you thought
would never change
washes away,
it'll never be the same."
and all you say
washes away,
away
with the rain.
And all you thought
would never change
washes away,
it'll never be the same."
I'm done
I'm sick of what it's been,
and what it always will be
if we don't break the cycle.
I'm sick of what you say
and how you say it
when you should be saying
something else,
something more.
This time I'll let you go
until you understand.
If you ever will.
This time,
I need more than that.
This time,
maybe I'll move on...
...
and what it always will be
if we don't break the cycle.
I'm sick of what you say
and how you say it
when you should be saying
something else,
something more.
This time I'll let you go
until you understand.
If you ever will.
This time,
I need more than that.
This time,
maybe I'll move on...
...
...
Om jag aldrig träffat dig
vem vore jag då?
vem vore jag då?
